Bakgrund

Det finska språket har en särställning som nationellt minoritetsspråk i Sverige. En satsning på just finskan har därför en särskild dimension jämfört med andra minoritetsspråk. Utgångspunkterna för att genomföra Finska nu grundar sig på följande fyra faktum:

Sveriges och Finlands gemensamma historia

Sverige och Finland har varit ett gemensamt rike i mer än 600 år, vilket exempelvis är en längre tid än vad Skåne har varit svenskt. Finskan har därmed i någon mån alltid varit ett minoritetsspråk i Sverige. Projektet handlar om att förstärka insatserna för ett redan befintligt minoritetsspråk.

Sveriges största minoritet

I Sverige finns ca 675 000 personer som har finsk anknytning, vilket utgör ca 7,3 % av Sveriges totala befolkning. Av dem är ungefär 250 000 finsktalande. Vad gäller att mer allmänt kunna tala och/eller förstå finska ligger antalet kring uppskattningsvis 450 000 personer.

 

Den här gruppen är en stor resurs för Sverige och för ett fortsatt livligt utbyte mellan Sverige och Finland. Gruppen med finsk anknytning i Sverige kan jämföras med att ca 265 000 personer i Finland (exklusive Åland) har svenska som modersmål. Det motsvarar ca 5.0% av Finlands befolkning.

 

Begreppet finsk anknytning definieras enligt följande tre kategorier:

  1. Född i Finland (1:a generationen)
  2. Minst en förälder född i Finland (2:a generationen, barnen är inte födda i Finland)
  3. Minst en far/morförälder född i Finland (3:e generationen, varken barnen eller deras föräldrar är födda i Finland)

Statistiken är framtagen 2008 av SCB och Sisu radio.

Ömsesidigt intresse mellan länderna

Vid det gemensamma regeringssammanträdet i Tavastehus 2009 fastslog ländernas regeringar att det ligger ett särskilt värde i att många talar svenska i Finland och finska i Sverige. Att det svenska språket och den svenska kulturen hålls vid liv och utvecklas i Finland är av stor betydelse för Sverige. På samma sätt är finskans ställning i Sverige viktig för Finland. Det finns därmed ett ömsesidigt intresse för Sverige och Finland att det sker insatser kring ländernas språk. En språksatsning i ett land kan vara en viktig hävstång för minoritetsspråket i det andra landet.

Minoritetsspråklagen

Sverige har efter många års diskussioner antagit en minoritetsspråklag som i formell bemärkelse ger det finska språket, tillsammans med de fyra övriga nationella minoritetsspråken, en ökad status. Minoritetsspråklagen är inte endast en viktig plattform för att möjliggöra att det finska språket hålls levande i Sverige. Lagen är även en möjlighet att säkerställa ett fortsatt livligt utbyte mellan Sverige och Finland. 

 

Ovannämnda fyra aspekter - Sveriges och Finlands gemensamma historia och deras ömsesidiga intresse, det stora antalet finskatalande i Sverige, och finskans ställning som officiellt minoritetsspråk - är alla bidragande orsaker till att  Kulturfonden för Sverige och Finland tagit initiativ till projektet Finska nu

Svenska nu

I Finland har systerprojektet Svenska nu varit verksamt sedan 2007. Genom det projektet får finsktalande barn och ungdomar uppleva det svenska språket genom olika kulturaktiviteter. Projektet koordineras av Hanaholmen - Kulturcentrum för Sverige och Finland. Mer information om Svenska nu finns på www.svenskanu.fi. De två projekten Svenska nu i Finland och Finska nu i Sverige har i grunden samma syfte: att  ge de enskilda individerna ökade språkkunskaper och ökad insikt om kulturtillhörighet, och en fortsatt grogrund för samhörighet och samarbete mellan länderna.